Reflektioner kring musikprojektet

Den sista delen av kursen har gruppen hållt på med ett stort musikprojekt som inneburit att vi skrivit egna låtar, arrangerat de själva, spelat in de i studio och övat på ett framförande. Resultatet blev showen Taskig Tajming - kan innehålla spår av amatörer.

Det har varit en mycket intensivt period och det har varit för det mesta väldigt roligt. Det har krävt ett stort samarbete med alla och det har varit roligt när det fungerat. Kanske skulle musikprojektet varit överhängande hela kursen då man hade fått mer material att kunna sortera bland. Det hade också varit bra att redan från början vetat om hur upplägget skulle se ut för att då ha en chans att kunna planera bättre.

Man har utmanat sig själv och provat på saker man aldrig tidigare gjort som att spela gitarr inför publik och en massa andra saker. Som blivande förskollärare kommer jag ha nytta av mina nya kunskaper då musikprojektet utvecklat mig på ett personligt plan. I läroplanen för förskolan står det att alla förskollärare ska sträva efter att barnen ska få möjlighet att uttrycka sig på olika vis genom exempelvis musik. Nu har jag fått tekniska kunskaper som kan hjälpa mig att på en kommande arbetsplats dra musikutveckling hos barn ett steg längre.

Jag vill avsluta denna blogg genom att visa ett filmklipp från showen Taskig Tajming och samtidigt visa min egen utveckling på gitarr som jag började att spela i september månad:

Reflektioner kring mitt musikpass

Jag tyckte det var roligt att utföra detta musikpass i båda grupperna. Det kändes som att det passade åldersmässigt bra i båda grupperna. Det var ingen större skillnad bland dem. Den äldre gruppen var med på noterna lite fortare än den yngre gruppen men båda grupperna klarade av att utföra passet som det var tänkt. Det var också bra att genomföra passet två gånger i varje grupp för den andra gången kände barnen igen sångerna och rörelserna och då tyckte de också att de var roligare. Det var heller inga problem att passet var ca 30 minuter långt. Jag behövde inte avbryta passet mitt i. Både 2-års gruppen och 3-5 årsgruppen klarade detta bra. De som klarade längdmässigt bäst var den yngre gruppen. Där hade jag kunnat fortsätta lite till kändes det som. 2-åringarna tyckte bäst om att röra sig till "Om det börjar regna" medan 3-5- åringarna gillade "Här sitter vi och ror" bäst och då när jag hade fallskärmen med.

Mitt musikpass på förskolan

Här kommer en dokumentation på mitt planerade musikpass som jag haft i min verksamhetsförlagda utbildning. Alla bilder som visas har föräldrar och min handledare godkänt. Musikpasset är gjort i två olika grupper och har varit ca 30 minuter långt. Ena gruppen har bestått av 2-åringar och andra gruppen har varit 3- 5 år.

I läroplanen för förskolan står det förskolan ska sträva efter att alla barn får möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning, språkutveckling genom lek med ord och att alla barn får erfarenheter att utrycka sig genom estetik såsom sång, dans, musik och rörelse.

Jag började med att spela gitarr och sjunga en välkommen hit visa och därefter fortsatte jag att spela gitarr till ”Här är gille” från Elefantboken då jag istället för gille sjöng barnens namn.

Utvärdering Det var första gången jag spelade gitarr inför någon annan och det kändes jättekul även om det inte blev klockrena ackord. Barnen verkade uppskatta gitarrspelet och de flesta såg nyfikna och förväntansfulla ut. Namnsången blev lyckad då den upprepades många gånger och tillslut sjöng några med. Det kändes också roligt med en ny variant på namnsång.

Mina tår blev sen alldeles spralliga så gruppen fick ställa sig upp och sjunga samt utföra rörelser till ”Vinka med tårna” från Elefantboken. Jag upprepade sången några gånger och sista gången sjöng vi snabbt och gjorde rörelserna snabbare.

Utvärdering Barnen var med på noterna även om sången var helt ny för barnen i båda grupperna. Något barn i den äldre barngruppen ville göra sången flera gånger och då skulle den göras snabbt. De mindre barnen såg mer koncentrerade ut när vi utförde alla rörelser men de hängde med jättebra. Min uppfattning var att barnen tyckte detta var roligt.

Barnen fick sätta sig ner och då blev mina fingrar alldeles spralliga. Jag läste fingerramsan ”Alla fingrar sprallar idag” ur Titta -jag kan! Jag upprepade den många gånger och använde dynamik i rösten och även i rörelserna. Jag pratade ljust och gjorde små rörelser och jag pratade mörkt och gjorde stora rörelser.

Alla fingrar sprallar idag                                              

alla fingrar sprallar idag                                            

De killar mig på tårna

och klättar uppför benen

och klappar mig på låren

och klappar mig på magen

De rufsar mig i håret

Sen klappar de varann så mycket det kan

Utvärdering. Det kändes bra att läsa den flera gånger och variera sättet den lästes på. Barnen såg ut att tycka om den och gjorde precis som de skulle. Ramsan fungerade lika bra i båda grupperna.

Jag tog fram min trumma och fingrarna fortsatte att spralla på den. Barnens fingrar fick prova att spralla på trumman och sen ställde de sig upp och när jag spelade tyst skulle vi smyga, när jag spelade högt skulle klampa, jag gjorde ett tredje ljud och då växte vi och sträckte på oss och det fjärde ljudet blev vi små som köttbullar. Jag varierade mellan dessa ljud och rörelser. Efter en stund bad jag barnen ställa sig i en cirkel och när jag spelade och sade bom sicka bom sicka bom bom bom i takt skulle barnen på tå komma så nära mig som möjligt och när jag upprepade samma ramsa fast högt skulle barnen på häl backa ut i cirkeln igen.

Utvärdering

Aktiviteten gick bra. Barnen hängde med bra fram till bom sicka bom leken.

Där kunde jag varit tydligare i min förklaring från början för barnen förstod inte riktigt att de skulle stå i en cirkel och de minsta barnen förstod inte det alls. Det fungerade bättre att stå på stället där de stod. De större barnen förstod bättre och andra gången var de med på noterna. Då fick de också vara mina spökbarn eftersom spökena på min trumma var väldigt intressanta i båda grupperna.

Barnen fick sätta sig ner i en cirkel och vi sjöng ”Här sitter vi och ror” ur Elefantboken och vi gjorde rörelser till. I 3-5års gruppen använde jag en fallskärm där några barn kunde ligga under medan vi andra gjorde vågor. I 2-årsgruppen använde jag ingen fallskärm.

Utvärdering Jag sjöng alldeles för mörkt på denna sång alla gånger och fick hitta en ny ljusare tonart för att barnen skulle kunna sjunga med. De stora barnen tyckte att fallskärmen var rolig och ville sjunga sången flera gånger medan den lilla gruppen inte tyckte den var särskilt kul.

Barnen fick sedan ställa sig upp och jag satte på en CD-skiva med ”Om det börjar regna” från Mamma Mu – visor för hela kroppen. Vi dansade och gjorde rörelserna till den.

Utvärdering

Denna sång gillade den minsta barngruppen bäst och de ville höra den flera gånger. En flicka ställde sig framför spegeln och sjöng och dansade för fullt.

Barnen fick lägga sig ner på golvet och slappna av. Jag satte på ”Ro efter träskor” från Mamma Mu -visor för hela kroppen och barnen fick lyssna till denna sång. Därefter tog jag upp gitarren och spelade en slutsång. ”Nu ska vi sluta sjunga”

Utvärdering

Båda grupperna klarade avslappningen bra och båda grupperna såg nöjda ut efteråt. Det var en lagom lång avlappningslåt och i det stora hela tycker jag det gick bra att utföra hela passet och det kändes som att barnen tyckte det var kul.

Verksamhetsförlagd utbildning

I kursen ingår det 5 dagars verksamhetsförlagd utbildning där jag som student får möjlighet att göra praktik på en förskola. I denna kursen har uppgiften varit att göra en didaktisk planering samt genomföra ett musikpass i två olika grupper.

Jag har varit på en småbarnsavdelning där barnen är 1-3 år och där har jag lånat en grupp 2-åringar som jag har haft musik och rytmik med. Jag har också varit inne på en annan avdelning för barn 3-5 år och lånat en grupp barn som jag utfört samma musik och rytmikpass med. Jag har utfört passet två gånger i varje grupp ca 30 minuter/ gång.

Estetik

Vid ett seminarium diskuterades konsten att lära ut estetik. Diskussionen grundade sig på kurslitteratur med samma namn skriven av Pramling mfl.

Vi pratade om hur vi ser på lärandet. Kanske som att barnet är som en tom påse som läraren fyller med kunskap eller som ett torn av klossar där själva tornet tillslut blir kunskapen eller som en väv som sakta vävs samman till en ny kunskap. Kanske ska en pedagog ge input till barn som sedan själva jobbar fram ett resultat? En blivande pedagog måste fundera på hur man själv tänker se på lärandet och på vilken barnsyn man har. Detta spelar stor roll i hur pedagogen väljer att bedriva sin verksamhet.

Diskussionen handlade också om hur vi och hur andra ser på estetik. Litteraturen beskriver hur musik och andra estetiska ämnen ofta ses som flummigt eller som ett ”roligt” avbrott mot allt det viktiga i för/skolan, precis som att det är mindre viktigt med ex. drama eller dans. Eller ses estetiska inslag som en introduktion till något annat men sällan som ett ämne där estetiken är det viktiga i sig. Det kan vara svårt för pedagoger att motivera vad det är som är viktigt i ett estetiskt ämne. Gruppen diskuterade Vygotskijs teori där interaktion, samspel och att lära tillsammans är huvudsakliga beståndsdelar i ett bra lärande. Vi kom fram till att vi sätter Vygotskijs teori i praktik. Nedanstående filmklipp visar först en dramagestaltning där vår lärare gett oss orden ”ordning och reda” som input. Vi delades i två grupper där ena gruppen först var och en av oss fick visa en enkel gestaltning av dessa ord. Med hjälp av de övningarna fick den andra gruppen göra en gestaltning i en pedagogisk situation med hjälp av första gruppens gestaltningar. Detta kan vara ett sätt att arbeta med drama i för/skolan.

I läroplanen för förskolan står det beskrivet hur förskolan ska sträva efter att varje barn oavsett genus, etnicitet eller social klasstillhörighet ska utveckla sin förmåga att fungera i grupp, sin motorik, koordination och kroppsuppfattning. Varje barn har rätt att få utveckla sin skapande förmåga genom att få prova olika estetiska uttryckssätt och på så sätt kunna förmedla tankar, upplevelser och erfarenheter. Nästa filmklipp visar hur gruppen arbetat med en koreograferad dans som kräver samarbete, interaktion och även en hel del motorik och minnesträning. Detta kan vara ett sätt att arbeta med dans i för/skolan.

Musikteori

 Kursen innehåller grundläggande kunskaper i musikteori dels för att ge mig som blivande pedagog kunskap i hur jag kan använda mig av musik i förskolan och dels för att ge mig konkreta praktiska tips på hur jag som blivande pedagog kan ta med mig detta ut i arbetslivet.

I nuläget klarar jag att välja en okänd sång i vilken sångbok som helst, ta ut melodin med hjälp av noter, notvärden och toner. Jag klarar att spela ackorden med hjälp av gitarr och jag kan transponera ackord till en annan tonart om den skulle vara för svår. Jag kommer att få stor nytta av dessa kunskaper i mitt kommande yrke då jag inte behöver känna mig hindrad om jag skulle hitta exempelvis en ny sång som jag skulle vilja arbeta med men inte direkt känner igen.

I kursen har vi också fått praktiska exempel på hur vi som blivande pedagoger kan arbeta med musikteori i för/skolan. I följande filmer arbetar vi med fyrtakt och den senare visar även notvärden.

ljudbesök 2 och 3

Vid det andra ljudbesöket befinner jag mig i väntan på ett träningspass utanför en träningslokal. Rummet är medelstort och det befinner sig ett 30-tal människor i samma rum som också väntar på att få komma in i träningslokalen för att gympa. Det bildas ett glatt sorl i rummet av många människor som pratar samtidigt. Det hörs också i bagrunden ett pipande ljud. Det är scannern som människor använder för att få ut en biljett till rätt träningspass.


Ljudbesök sorl by Nina Roos



Vid det tredje ljudbesöket är jag ute och går i stan. Jag trycker på ett trafikljus för att jag ska gå över gatan. Du hör ljudet av röd och grön gubbe samt att jag går över gatan och en knapp i min jacka knäpper till vid vaje steg jag tar. Det hörs också att det kommer bilar som kör förbi när jag gått över. Detta ljud känns välbekant och samtidigt viktigt för en mängd folk. Barn från olika kulturer och med funktionshinder behöver få kunskap kring vad dessa ljud betyder därför att de bättre ska klara sig i vårt samhälle.

Ljudbesök trafikljus by Nina Roos

Ljudbesök 1

I kursen ingår det att göra tre ljudbesök i olika miljöer därför att vi ska bli mer uppmärksamma på att ljud utgör skillnader beroende på var du befinner dig. Barnen behöver också få ljudintryck av att miljöer låter på olika vis därför att det ökar deras erfarenheter i livet. Med ökade erfarenheter får barnet större möjligheter till att vara kreativa. Mitt första ljudbesök går till ishallen där det pågår skridskoskola för barn mellan 4- 10 år. Lokalen i en ishall är stor och på isen befinner det sig många barn och ledare och deras röster hörs som ett lite ekande ljud samtidigt som musiken i bakgrunden också "försvinner" och "blandas".  Det hörs att lokalen är stor.

Ljudbesök ishall by Nina Roos

Leda musikpass

Studiegruppen fick möjlighet att träna på att leda musikpass för övriga studiekamrater. Det är inte så lätt som det låter. Det krävs att aktiviteterna innehåller en röd tråd och ett flyt för att de medverkande inte ska tappa intresset. Det krävs god planering och att man som ledare känner sig säker på den aktivitet som ska genomföras. Vår studiegrupp valde att ha tema ”hela världen” därför att FN-dagen närmar sig och vi tyckte i studiegruppen att det är en dag som bör uppmärksammas på förskolorna. Vi lyckades få ihop en röd tråd och ett ganska bra flyt genom hela musikpasset och efteråt fick vi bra idéer att ta med oss till nästa gång. Jag provade på att leda en danslek som heter kallimaelle. Det gick ganska bra även om det kunde ha gått bättre. I vårt tema använde vi denna sång därför att kallimaelle är ett hitta på språk och alla oavsett språk kan delta. Ett bra tips jag fick att ta med till nästa gång var att förtydliga resan vi i gruppen gjorde genom temat. Aktiviteterna i vårt musikpass hämtade vi bland annat från Elefantboken som ingår i vår kurslitteratur. Kallimaelle är tagen från en CD-skiva som heter Mamma Mu – visor för hela kroppen med rörelsehäfte.

I läroplanen står det att barn har rätt till att uttrycka sig på olika sätt samt att träna motorik och koordination. Denna danslek erbjuder detta.

Kallimaelle sång by Nina Roos

Musikpussel

Ett sätt att jobba med musik kan vara musikpussel på datorn. Vi provade att använda garageband som är ett dataprogram för Mac för att komponera egna låtar med hjälp av loopar. Jag har aldrig tidigare jobbat i detta dataprogram och jag blir lätt osäker när nya saker ska introduceras samtidigt som det känns kul och utvecklande. Det kändes bra att jobba tillsammans med Sanna då jag fick en överblick över hur programmet fungerade. Jag behöver sitta och träna själv på detta program så jag blir säkrare på att kunna använda mig av detta i framtiden.

Så här blev resultatet:

Min låt by Nina Roos

Som pedagog känns detta mycket användbart i förskolan och skolan. Enligt vår lärare är musik ett av barnens största intressen och då känns det som ett roligt sätt att använda IT genom att låta barnen på ett enkelt sätt komponera egna låtar. Det skulle vara perfekt i en fritidsverksamhet, men också som pedagoger kan använda sig av för att spela in bakgrundskomp till uppträdanden, sångsamlingar, danslekar mm. Elever i skolan skulle kunna använda garageband för att förstärka redovisningar och annat skolarbete. Som förskollärare skulle man också kunna spela in barnens sång och sedan lägga på bakgrundskomp och göra egna CD-skivor med barnen.

Använd rösten i sång

Under kursen har vi pratat om att använda vår röst som en resurs. Det är viktigt att värma upp rösten innan sångövningar. Detta har vi gjort genom olika övningar där rösten har fått åka kana i olika ljusa och mörka lägen. Vi har härmat djurläten, lekt humlan och rullgardinen. Humlan är en lek och röstuppvärmningsövning som jag som pedagog kan använda i en barngrupp. Barngruppen står i en cirkel och pedagogen startar en låtsashumla med ett bzz-ljud som ska gå från person till person genom hela cirkeln. Rullgardinen är en saga som pedagogen kan läsa som går ut på att man gestaltar det som sägs i sagan med kroppen och förstärker händelserna med ljud. Det känns lättare att sjunga när rösten är uppvärmd. Gruppen har provat att sjunga i stämmor och i kanon. Jag har lånat mina studiekamraters ljudfiler därför att min mobiltelefon inte tar upp ljudinspelningar så bra.

Kanotsång, kanon - 110922 by elincarina

Djembe by Linus Wahlgren

Vid ett tillfälle pratade vår lärare om 5 strategier pedagoger kan använda för att lära ut en sång till en barngrupp. Strategierna är hämtade ur kurslitteraturen Barn och sång.

1 Att spela helheten först så barnen får grepp om hur sången låter.

2 Frasinlärning genom att låta barnen härma efter pedagogen

3 Ordlekar som ex, hitta rimord i texten

4 Strålkastaren, ge fokus på ett ställe som behövs lyftas i en melodi

5 Ta en del i taget, text, rytm och melodi. Dramatisera texten, jobba med dynamik

Studiegrupperna fick i uppgift att lära ut en sång till de övriga medlemmarna i kursen. Till en början verkade uppgiften lätt men när vi väl stod där blev det pannkaka av alltihop. Vi upptäckte att det krävs mycket planering av detaljer för att ett tillfälle ska bli bra och roligt och att övergångarna mellan moment är minst lika viktiga.

Akustiskt gitarrspel

Under kursens gång har jag tänkt lära mig att spela lite gitarr. Jag tänker mig att det är bra att kunna när man ska jobba i en barngrupp. Jag har aldrig spelat gitarr förut och mitt mål är att kunna spela några accord. Så att man klarar sig i en barngrupp. Under september månad har jag övat mig på accorden D, A7, A, G, E och Em. Jag har skrivit upp accorden på papper som jag har framför mig. På så sätt kan jag spela fler låtar utan att titta efter hur jag skulle hålla fingrarna. Ju mer jag spelar desto fler accord lär jag mig. Jag tycker det är väldigt roligt. Här kommer ett filmklipp med mig och min son när jag sitter och övar.

Spöktrumman



Min tanke med min egentillverkade spöktrumma var att jag i framtiden vill använda den i en barngrupp. Jag målade en pappcylinder svart och tänkte att något vitt skulle bli snyggt att ha på. Spöken kändes användbart för både pojkar och flickor och som en neutral symbol vid olika tillfällen. Jag klippte ut vita spöken i tyg och limmade på trumman. Jag tog ett djurskinn och spände över cylindern med hjälp av en häftpistol. Därefter virade jag vitt garn runt för att dölja häftstiften. Ljudet från trumman blev ganska ljus.

 Vid ett lektionstillfälle fick vi prova att spela på våra egentillverkade trummor samt prova på att spela djembe. Vi lärde oss tre basslag.

1. Med hela handen i mitten, bildar en baston

2. Med halva handen vid kanten, bildar en ljusare ton

3. Med halva handen vid kanten med spetande fingrar och ett snärtigare slag.

Barnkonventionen

Vi gick på föreställning en dag i skolan för att titta på dansgruppen Move 3. De gestaltar artiklar ur barnkonventionen. Det var en mycket rytmisk dansföreställning med afrikanska trummor. De läste upp artiklar ur barnkonventionen på flera olika språk och interagerade via dans med en digital skrärm där dansare från Tanzania agerade. Barnens rätt till överlevnad, utbildning och utveckling stod i centrum.

Här finns en länk till en artikel om dansgruppen och deras föreställning.

http://www.gp.se/kulturnoje/scenkonst/1.722925-regionteater-vast-move-3

Reflektion

Vilka musikstilar hörs i förskolan? Gruppen lyfte melodifestivalen och barnsånger som främsta genrer. Dessa hörs säkert i hemmet också och borde då inte förskolan erbjuda andra typer av musikgenrer för att vidga barnens erfarenheter?

Rolando Pomo är musiklärare och även programledare för barnprogrammet Pomos piano. Han har gjort en mängd olika barnsånger i olika genrer som jag tycker är mycket användbara i förskolan. Här kommer en länk där du kan se hans musikvideos.

http://svt.se/2.113845/pomos_piano

Veckan som gått

Vi hade en gästföreläsare hos oss som föreläste om metoden MING.
MING betyder MusikIntroduktion för Nybörjare i Grupp. Vår lärare menar att det är bra att små barn får höra sin förskollärare spela gitarr men att det är en helt annan känsla och mer utvecklande att spela tillsammans. Under lektionen fick vi många tips på musiklekar, rim och ramsor. Vi fick även spela instrument såsom trummor, bygelgitarr och flöjt gjorda för att små barn ska kunna spela tillsammans i grupp. Det viktigaste budskapet var att ljud kan aldrig bli fel.

Trummspel by elincarina

Videoklipp från MING-lektionen

Sten Bunne har skrivit en bok Tona Samman där han beskriver hur man kan använda sig av MING-metoden.

http://libris.kb.se/bib/8868547 

Vid ett lektionstillfälle byggde vi musikinstrument. Jag valde att tillverka ett regnrör med hjälp av en rulle, en massa spik, ris och lite gips. Jag gjorde även en liten maraccas av en toarulle, ris och gips. Som pedagog kan jag i framtiden tänka hållbar utveckling och ta tillvara material för att ex. bygga egna musikintrument med barnen att använda i pedagogiskt syfte.

Presentationer

Första tiden på kursen har vi ägnat oss åt olika presentationer av oss själva. Vi är 13 st i vår kurs som läser specialisering musik. Vi har på olika vis fått prova att presentera oss och detta tror jag skapar gemenskap i en grupp. Detta kan jag även ta med mig ut i förskolan. Här följer några exempel på presentationer.

Vi improviserade ihop en presentationsrap
Yo! What's up?! by Kajsa Holmgren

Från MING-lektionen
Vem är det som sitter... by elincarina

Vad heter du då... by elincarina

Digitalt portfolio

Sitter i skolan och startar en blogg och nu håller jag på och testar. Jag läser en kurs som heter specialisering musik och på denna bloggen kommer jag diskutera innehållet i kursen samt dokumentera min egen utveckling.