Estetik

Vid ett seminarium diskuterades konsten att lära ut estetik. Diskussionen grundade sig på kurslitteratur med samma namn skriven av Pramling mfl.

Vi pratade om hur vi ser på lärandet. Kanske som att barnet är som en tom påse som läraren fyller med kunskap eller som ett torn av klossar där själva tornet tillslut blir kunskapen eller som en väv som sakta vävs samman till en ny kunskap. Kanske ska en pedagog ge input till barn som sedan själva jobbar fram ett resultat? En blivande pedagog måste fundera på hur man själv tänker se på lärandet och på vilken barnsyn man har. Detta spelar stor roll i hur pedagogen väljer att bedriva sin verksamhet.

Diskussionen handlade också om hur vi och hur andra ser på estetik. Litteraturen beskriver hur musik och andra estetiska ämnen ofta ses som flummigt eller som ett ”roligt” avbrott mot allt det viktiga i för/skolan, precis som att det är mindre viktigt med ex. drama eller dans. Eller ses estetiska inslag som en introduktion till något annat men sällan som ett ämne där estetiken är det viktiga i sig. Det kan vara svårt för pedagoger att motivera vad det är som är viktigt i ett estetiskt ämne. Gruppen diskuterade Vygotskijs teori där interaktion, samspel och att lära tillsammans är huvudsakliga beståndsdelar i ett bra lärande. Vi kom fram till att vi sätter Vygotskijs teori i praktik. Nedanstående filmklipp visar först en dramagestaltning där vår lärare gett oss orden ”ordning och reda” som input. Vi delades i två grupper där ena gruppen först var och en av oss fick visa en enkel gestaltning av dessa ord. Med hjälp av de övningarna fick den andra gruppen göra en gestaltning i en pedagogisk situation med hjälp av första gruppens gestaltningar. Detta kan vara ett sätt att arbeta med drama i för/skolan.

I läroplanen för förskolan står det beskrivet hur förskolan ska sträva efter att varje barn oavsett genus, etnicitet eller social klasstillhörighet ska utveckla sin förmåga att fungera i grupp, sin motorik, koordination och kroppsuppfattning. Varje barn har rätt att få utveckla sin skapande förmåga genom att få prova olika estetiska uttryckssätt och på så sätt kunna förmedla tankar, upplevelser och erfarenheter. Nästa filmklipp visar hur gruppen arbetat med en koreograferad dans som kräver samarbete, interaktion och även en hel del motorik och minnesträning. Detta kan vara ett sätt att arbeta med dans i för/skolan.

Musikteori

 Kursen innehåller grundläggande kunskaper i musikteori dels för att ge mig som blivande pedagog kunskap i hur jag kan använda mig av musik i förskolan och dels för att ge mig konkreta praktiska tips på hur jag som blivande pedagog kan ta med mig detta ut i arbetslivet.

I nuläget klarar jag att välja en okänd sång i vilken sångbok som helst, ta ut melodin med hjälp av noter, notvärden och toner. Jag klarar att spela ackorden med hjälp av gitarr och jag kan transponera ackord till en annan tonart om den skulle vara för svår. Jag kommer att få stor nytta av dessa kunskaper i mitt kommande yrke då jag inte behöver känna mig hindrad om jag skulle hitta exempelvis en ny sång som jag skulle vilja arbeta med men inte direkt känner igen.

I kursen har vi också fått praktiska exempel på hur vi som blivande pedagoger kan arbeta med musikteori i för/skolan. I följande filmer arbetar vi med fyrtakt och den senare visar även notvärden.

ljudbesök 2 och 3

Vid det andra ljudbesöket befinner jag mig i väntan på ett träningspass utanför en träningslokal. Rummet är medelstort och det befinner sig ett 30-tal människor i samma rum som också väntar på att få komma in i träningslokalen för att gympa. Det bildas ett glatt sorl i rummet av många människor som pratar samtidigt. Det hörs också i bagrunden ett pipande ljud. Det är scannern som människor använder för att få ut en biljett till rätt träningspass.


Ljudbesök sorl by Nina Roos



Vid det tredje ljudbesöket är jag ute och går i stan. Jag trycker på ett trafikljus för att jag ska gå över gatan. Du hör ljudet av röd och grön gubbe samt att jag går över gatan och en knapp i min jacka knäpper till vid vaje steg jag tar. Det hörs också att det kommer bilar som kör förbi när jag gått över. Detta ljud känns välbekant och samtidigt viktigt för en mängd folk. Barn från olika kulturer och med funktionshinder behöver få kunskap kring vad dessa ljud betyder därför att de bättre ska klara sig i vårt samhälle.

Ljudbesök trafikljus by Nina Roos

Ljudbesök 1

I kursen ingår det att göra tre ljudbesök i olika miljöer därför att vi ska bli mer uppmärksamma på att ljud utgör skillnader beroende på var du befinner dig. Barnen behöver också få ljudintryck av att miljöer låter på olika vis därför att det ökar deras erfarenheter i livet. Med ökade erfarenheter får barnet större möjligheter till att vara kreativa. Mitt första ljudbesök går till ishallen där det pågår skridskoskola för barn mellan 4- 10 år. Lokalen i en ishall är stor och på isen befinner det sig många barn och ledare och deras röster hörs som ett lite ekande ljud samtidigt som musiken i bakgrunden också "försvinner" och "blandas".  Det hörs att lokalen är stor.

Ljudbesök ishall by Nina Roos

Leda musikpass

Studiegruppen fick möjlighet att träna på att leda musikpass för övriga studiekamrater. Det är inte så lätt som det låter. Det krävs att aktiviteterna innehåller en röd tråd och ett flyt för att de medverkande inte ska tappa intresset. Det krävs god planering och att man som ledare känner sig säker på den aktivitet som ska genomföras. Vår studiegrupp valde att ha tema ”hela världen” därför att FN-dagen närmar sig och vi tyckte i studiegruppen att det är en dag som bör uppmärksammas på förskolorna. Vi lyckades få ihop en röd tråd och ett ganska bra flyt genom hela musikpasset och efteråt fick vi bra idéer att ta med oss till nästa gång. Jag provade på att leda en danslek som heter kallimaelle. Det gick ganska bra även om det kunde ha gått bättre. I vårt tema använde vi denna sång därför att kallimaelle är ett hitta på språk och alla oavsett språk kan delta. Ett bra tips jag fick att ta med till nästa gång var att förtydliga resan vi i gruppen gjorde genom temat. Aktiviteterna i vårt musikpass hämtade vi bland annat från Elefantboken som ingår i vår kurslitteratur. Kallimaelle är tagen från en CD-skiva som heter Mamma Mu – visor för hela kroppen med rörelsehäfte.

I läroplanen står det att barn har rätt till att uttrycka sig på olika sätt samt att träna motorik och koordination. Denna danslek erbjuder detta.

Kallimaelle sång by Nina Roos

Musikpussel

Ett sätt att jobba med musik kan vara musikpussel på datorn. Vi provade att använda garageband som är ett dataprogram för Mac för att komponera egna låtar med hjälp av loopar. Jag har aldrig tidigare jobbat i detta dataprogram och jag blir lätt osäker när nya saker ska introduceras samtidigt som det känns kul och utvecklande. Det kändes bra att jobba tillsammans med Sanna då jag fick en överblick över hur programmet fungerade. Jag behöver sitta och träna själv på detta program så jag blir säkrare på att kunna använda mig av detta i framtiden.

Så här blev resultatet:

Min låt by Nina Roos

Som pedagog känns detta mycket användbart i förskolan och skolan. Enligt vår lärare är musik ett av barnens största intressen och då känns det som ett roligt sätt att använda IT genom att låta barnen på ett enkelt sätt komponera egna låtar. Det skulle vara perfekt i en fritidsverksamhet, men också som pedagoger kan använda sig av för att spela in bakgrundskomp till uppträdanden, sångsamlingar, danslekar mm. Elever i skolan skulle kunna använda garageband för att förstärka redovisningar och annat skolarbete. Som förskollärare skulle man också kunna spela in barnens sång och sedan lägga på bakgrundskomp och göra egna CD-skivor med barnen.

Använd rösten i sång

Under kursen har vi pratat om att använda vår röst som en resurs. Det är viktigt att värma upp rösten innan sångövningar. Detta har vi gjort genom olika övningar där rösten har fått åka kana i olika ljusa och mörka lägen. Vi har härmat djurläten, lekt humlan och rullgardinen. Humlan är en lek och röstuppvärmningsövning som jag som pedagog kan använda i en barngrupp. Barngruppen står i en cirkel och pedagogen startar en låtsashumla med ett bzz-ljud som ska gå från person till person genom hela cirkeln. Rullgardinen är en saga som pedagogen kan läsa som går ut på att man gestaltar det som sägs i sagan med kroppen och förstärker händelserna med ljud. Det känns lättare att sjunga när rösten är uppvärmd. Gruppen har provat att sjunga i stämmor och i kanon. Jag har lånat mina studiekamraters ljudfiler därför att min mobiltelefon inte tar upp ljudinspelningar så bra.

Kanotsång, kanon - 110922 by elincarina

Djembe by Linus Wahlgren

Vid ett tillfälle pratade vår lärare om 5 strategier pedagoger kan använda för att lära ut en sång till en barngrupp. Strategierna är hämtade ur kurslitteraturen Barn och sång.

1 Att spela helheten först så barnen får grepp om hur sången låter.

2 Frasinlärning genom att låta barnen härma efter pedagogen

3 Ordlekar som ex, hitta rimord i texten

4 Strålkastaren, ge fokus på ett ställe som behövs lyftas i en melodi

5 Ta en del i taget, text, rytm och melodi. Dramatisera texten, jobba med dynamik

Studiegrupperna fick i uppgift att lära ut en sång till de övriga medlemmarna i kursen. Till en början verkade uppgiften lätt men när vi väl stod där blev det pannkaka av alltihop. Vi upptäckte att det krävs mycket planering av detaljer för att ett tillfälle ska bli bra och roligt och att övergångarna mellan moment är minst lika viktiga.